Spolmasken finns i två varianter hos häst Parascaris equorum och P. univalens, de kan inte skiljas åt morfologiskt (på utseendet) men har olika antal kromosomer. Spolmask är vanligt hos föl och unghästar och hittas sällan på hästar över 2 år. På stuterier blir ofta alla föl infekterade med spolmask. Finns det däremot bara enstaka föl på en gård behöver fölet inte bli smittat. Vanligtvis börjar fölen utveckla immunitet redan vid sex månaders ålder. Spolmasken är hästens största inälvsmask. Den är vit, spolformad och blir vanligtvis 10-20 cm lång och ca 0,5 cm tjock.
Utvecklingen till infektionsduglig larv sker inuti ägget. Utvecklingen tar 10 dagar-6 veckor beroende på temperatur och fuktighet på betet. När hästen får i sig spolmaskäggen kläcks de i tarmen och de infektionsdugliga larverna kommer ut. Larverna tar sig igenom tarmväggen till ett blodkärl och förs med blodströmmen via levern till lungorna. Här hostas larverna upp och sväljs ner i magen. Larverna utvecklas i tunntarmen till fullvuxna maskar. Livscykeln tar ca 3 månader.
De könsmogna maskarna har mycket hög fruktsamhet – en maskhona kan producera mer än en miljon ägg per dag. Spolmaskäggen tål både kyla och värme och kan överleva flera år i omgivningen.
En häst med spolmask kan få dålig aptit, nedsatt tillväxt, raggig päls och hängbuk. Symtomen beror på att de vuxna maskarna lever av tarminnehållet och suger i sig näringsämnen. Hästen kan också bli snorig och få hosta. Det beror på retningar i luftvägarna när larverna tar sig till lungorna. Stora mängder spolmask kan orsaka förstoppning fram för allt hos unga föl. Hästen kan även vara infekterad utan att visa tydliga symtom.