Vad är resistens?

Resistens betyder nedsatt känslighet hos mikroorganismer, i vårt fall parasiter, mot avmaskningsmedel. I varje maskfamilj kan det finnas enskilda individer som är okänsliga mot maskmedel, dessa variationer uppkommer naturligt. Resultatet av en avmaskning är att alla känsliga maskar dör och kvar blir de resistenta maskarna. Det blir alltså en fördel att ha just den egenskapen som gör att man överlever ett visst avmaskningsmedel först när man faktiskt avmaskar, innan dess var den resistenta masken bara en bland andra maskar. Genom att avmaska väljer vi alltså vilka maskar som skall överleva och genom att endast avmaska när det är absolut nödvändigt så kan vi minska den här olyckliga selektionen. Det är alltså maskarna som blir resistenta, inte hästen.

Bland små blodmaskar är resistens mot maskmedel av typen bensimidazoler (t ex Axilur) utbredd världen över, inklusive i Sverige. Även resistens mot pyrantel (Banminth, Fyrantel, Nematel) förekommer i Sverige. Problemen är dock inte lika stora i Europa som i USA där man har fått stora problem med resistens till följd av att pyrantel ges i foder.

Resistens mot ivermektin/moxidektin (Ivomec, Noromectin, Bimectin, Eraquell, Cydectin) hos små blodmaskar förekommer i Europa men har ännu inte påvisats i Sverige. Stora blodmasken har ännu inte utvecklat resistens mot något preparat. Hos spolmask är resistens mot ivermektin/moxidektin utbredd och effekten är ofta nära noll. Pyrantel och fenbendazol (Axilur) har däremot i regel god effekt mot spolmask.

En lärorik informationsfilm på ämnet framtagen av forskare vid Moredun, UK.

Utvecklingen av resistens i världen är oroande och eftersom nya substanser riktade mot hästparasiter inte kommer att finnas på marknaden inom de närmaste åren måste vi hushålla med de vi har.

Hur gör man för att motverka resistens?

I en avhandling som presenterats vid SLU, Uppsala uppmanas hästägare att undvika avmaskning ”för säkerhets skull” och i stället ta fler träckprover och sköta betesmarker och rasthagar. I Danmark är samtliga avmaskningspreparat receptbelagda sedan många år tillbaka och från och med den 15 oktober 2007 gäller detta även i Sverige. Man får helt enkelt ta regelbundna träckprover. Viktigt är också att kontrollera att avmaskningsmedlet har haft effekt, framför allt om man använt pyrantelpreparat. Ett uppföljande prov ska då tas 10-14 dagar efter utförd avmaskning.

Praktiska tips för att motverka resistens:

  • Ta träckprov, avmaska endast vid behov
  • Mocka hagarna
  • Växel- och/eller sambeta med andra djurslag
  • Dosera maskmedlet rätt, var noga med att inte underdosera