forskningsrubrikVidilab har en egen avdelning för FoU, Forskning och Utveckling, där vi har en forskningschef med mångårig erfarenhet av parasitdiagnostik inom molekylärbiologi och serologi anställd. Utöver forskningschefen arbetar en forskningsassistent på avdelningen. Vidilabs veterinär är även involverad i en rad forskningsaktiviteter. Vidilab deltar fortlöpande i flera forskningsstudier och driver även egna forskningsprojekt. Nedan kan du läsa om projekt vi deltagit i genom åren och vad några av dom lett fram till.

På vår Facebooksida rapporterar vi löpande om de projekt vi deltar i och resultaten som kommer fram av projekten.

Ta del av Bittes vetenskapliga produktion här (PDF)

HÄST

BEVILJAT FORSKNINGSBIDRAG 171113

Vi har blivit beviljade ca 300,000kr från Vinnova för att forska fram bättre diagnostik. Bidraget kommer att gå till att utveckla nya metoder för att förbättra detektionen av parasiter hos hästar. Går allt som det ska kommer man kunna få ut alla arter som finns i en enda analys, supersmidigt och superspännande!

Detta är en del i vårt arbete att ständigt förbättra för dig som kund genom att göra det enklare för er och göra vårt arbete snabbare och säkrare!

Och så här gick det:

DNA BASERAD DIAGNOSTIK

Under 2018 har vi undersökt möjligheten att diagnosera parasiter hos hästar med hjälp av olika DNA baserade metoder. Resultatet blev att alla metoder fungerar delvis, men på hur låga nivåer man kan detektera parasiter skiljer sig stort. För att detektera stora blodmasken är fortsatt odling den allra känsligaste metoden, speciellt vid låg parasitbörda. Hos oss fortgår arbetet med att ta fram en DNA diagnostik som är lika känslig som odling. Under arbetet upptäcktes också att flera av de DNA baserade metoderna har fallgropar där man lätt får falska positiva svar. Vi har utvecklat egna metoder för att undvika det, men det är säkert många som inte gjort detta. Som kund är det därför viktigt att alltid begära validering av metoden.

Olika diagnostikmetoder för påvisande av Strongylus vulgaris (stor blodmask), pågående

Vidilabs forskningschef arbetar för tillfället med att utvärdera befintliga metoder för påvisande av S. vulgaris för att kunna förfina analysmetoderna och göra dom säkrare.

Bandmask och dess skador på svenska hästar, pågående

Under 2015/2016 undersökte vår forskningsassistent ca 200 hästar slaktade hästar med avseende på framför allt bandmask och skador från dessa. Hon undersökte också alla krösrötter från de slaktade hästarna för att leta efter eventuella skador av larver från Strongylus vulgaris. Arbetet presenterades med en poster på WAAVP (World Association for the Advancement of Veterinary Parasitology) i Kuala Lumpur, Malaysia september 2017. Preliminära resultat visar att bandmaskförekomsten är hög i detta material (företrädesvis travhästar från Mälardalen) och ju mer mask hästen bär på desto mer skador finns i tarmen.

Resistensläget hos hästparasiter i Sverige, pågående

På senare tid har projekten mestadels rört resistensproblematik och utebliven effekt av avmaskningsmedel hos både idisslare och häst.

Under 2010 identifierades två fall av pyrantelresistens hos hästens lilla blodmask.

Labbet har även delfinansierat en avslutad studie om bandmask som orsak till kolik hos häst och är samarbetspartner till SLU i ett projekt om resistensutveckling hos spolmask.

FÅR

Jämförelse av fyra metoder för detektion av Haemonchus (stora magmasken)

Under sommaren 2014 utförde en forskningsassistent på Vidilab en studie för att vetenskapligt utvärdera äggdiagnostiken. Ca 40 prover analyserades med fyra olika metoder:

  1. Mikroskopisk äggdiagnostik.
  2. PNA.
  3. qPCR.
  4. LAMP.

Den vanliga äggdiagnostiken jämfördes med tre molekylärbiologiska metoder och visade att labbet inte diagnosticerade något som inte fanns, det vill säga inga prover var falskt positiva. Däremot har de molekylärbiologiska som förväntat högre känslighet än äggräkning där lägsta detektionsgränsen är 50 ägg medan molekylärbiologiska metoder kan mäta ner på molekylnivå.

SLU-PROJEKT, tre stycken

Ansvarig för projekten är Johan Höglund, SLU och projekten undersöker på olika sätt parasitbekämpning av svenska får på bete. Projekten är fleråriga och Vidilab utför den parasitologiska diagnostiken.

Ivermectinresistens hos idisslare

På idisslarsidan deltar labbet fortlöpande i studier som rör misstänkt ivermectinresistens hos får och alpackor i Sverige.

Parasitinventering hos ekologiskt uppfödda får 1997-99

Med forskningsstöd från Jordbruksverket gjorde Svenska Djurhälsovården tillsammans med labbet en av de största inventeringarna som gjorts vad gäller parasiter inom ekologisk fårproduktion. Ett samarbete inleddes med världens ledande parasitolog vad gäller fårparasiter, Peter Waller (död 2008) från Australien, vilket ledde till ett antal lyckade forskningsprojekt där Vidilab alltid var en av samarbetsparterna. (partnerna? eller vad?).

Projekten ledde till mycket värdefull information om vad våra ekologiskt uppföda och även konventionellt uppfödda får lider av för olika parasiter. Resultaten ligger idag till grund för den parasitrådgivning som ges inom fårproduktionen idag.

Innovationsprojekt finansierat av Jordbruksverket 2019-2021

Automatiserad analys av inälvsparasiter hos små idisslare

Målsättningen med projektet var att skapa en helautomatiserad avläsning av stora magmasken (Haemonchus contortus) i faces prover ifrån små idisslare.

Det finns ingen kommersiell automatiserad analys för stora magmasken, vare sig i Sverige eller resterande delar av världen, som vi känner till. Idag använder man sig huvudsakligen av två metoder; morfologisk bestämning på ägg eller på larver (även kallat odling). Vidilab är unika med att kunna särskilja stora magmasken morfologiskt på ägg nivå.

En automatiserad metod skulle kunna undersöka större mängd träck och därmed nå en högre känslighet samtidigt som ett ökat provflöde och snabbare analyssvar skulle vara möjligt.

Innovationen utgjordes av ett automatiskt mikroskop med rörligt bord, med plats för flera prover och utrustad med en mikroskopmodul med kamera.  Mikroskopet skannar av proverna som skickas till en AI-algoritm som detekterar och klassificerar typen av ägg.

Under projektet har flertalet prototyper och iterationer av ett automatiserat mikroskop konstruerats och testats, samt olika digitala mikroskop och ljuskällor. Flertalet metoder för att sammanfläta överlappande bilder av proverna har också testats. På grund av den komplexa provkompositionen och det faktum att provet är flytande så har det varit svårt att uppnå en godtagbar bildkvalité med den utvärderade designen för det automatiska mikroskopet.

Slutsatsen är att det krävs en mer avancerad uppställning av linser, kamerasensorer och ljuskällor. Den etablerade utrustning och metoderna för projektet kommer att försöka tillämpas inom hästparasiter. När detta väl fungerar kommer detta att skalas upp för att sedan optimeras och återigen utvärderas för fårparasiter.

Övriga projekt på får

Laboratoriet drev en del sidoprojekt parallellt med övriga fårstudier. Bland annat påvisades fårparasiten Nematodirus battus för första gången i Sverige 1998 och en kartläggning gjordes av parasiten Giardias förekomst och betydelse hos lamm i Sverige med början 1998.

Slaktstudie på häst vid Linköpings slakteri 1992-93

500 hästar undersöktes och studien som genomfördes tillsammans med SLU och Linköping slakteri betecknas som en av de största vad gäller parasitologi och storlek på materialet. Syftet var fram för allt att undersöka hur vanligt bandmask var hos svenska hästar. Studien visade att det var väldigt vanligt med förekomst men mycket ovanligt med sjukdomssymtom.

Efter studien togs en serologisk metod fram för att påvisa antikroppar mot bandmask. Denna metod började aldrig användas och ansågs värdelös då den endast påvisade om hästen någon gång haft en bandmaskinfektion och inte om den säkert hade en pågående infektion.

Studien ledde till ett antal internationella vetenskapliga publikationer, du hittar dessa i Bittes publikationslista.