Trikinen är en parasit (rundmask) som kan infektera de flesta köttätare inklusive människa. Man blir infekterad genom att äta kött som innehåller levande trikinlarver (ca 0,1 mm långa) vilka ligger inkapslade i muskelvävnaden. Larverna frigörs sedan i mag – tarmkanalen och utvecklas på några dagar till vuxna maskar ( ca 1,5 – 4 mm långa) vilka producerar nya larver.

De vuxna maskarna producerar nya larver, som via blodet och lymfan sprids i kroppen och vandrar ut i tvärstrimmig muskulatur, framför allt ögon-, tugg, axel- och andningsmusklerna. Symptom av detta är till exempel feber, muskelvärk, hosta och svullna ögon. I värsta fall kan en trikininfektion leda till döden.

Smitta sker om man äter otillräckligt berett griskött (även vildsvin), björn- eller hästkött i vilket trikiner ligger inkapslade. Sjukdomen smittar inte från människa till människa.

Fynden av trikiner i Sverige är sällsynta och på häst är det inte påvisat över huvud taget. Alla hästar som slaktas på slakteri och ska användas för konsumtion undersöks avseende trikinförekomst. 2009 gjordes i Sverige ett trikinfynd på vildsvin och ett på björn.

Trikinförekomst i Sverige fram till 2008

Under åren 2002-2008 har 0,01 procent av de vid SVA undersökta vildsvinen visats vara trikininfekterade. Det ökande beståndet av vildsvin kan ha en betydande roll som smittkälla för spridning av trikiner till människa. I andra länder i Europa med en stor vildsvinsstam är detta den vanligaste källan för trikinsmitta till människa.

Cirka 3 procent av rödrävarna är infekterade av trikiner.
Cirka 8 procent av lodjuren är infekterade av trikiner.
Sedan 1989 har 11 procent av de vargar som undersökts på SVA varit trikininfekterade.
Hos tamsvin har trikiner inte påvisats sedan 1994. Under åren har det slaktats drygt 3 miljoner grisar per år och alla har undersökts för eventuell förekomst av trikiner.
Även om trikiner främst påvisas hos rovdjur och allätare finns det vissa trikinarter som kan infektera fåglar och reptiler, men förekomsten av detta är inte närmare utforskad.

Hur oskadliggörs trikinlarver i kött?

Upphettning: För att trikiner i kött ska oskadliggöras måste köttet upphettas så att hela köttstycket uppnår en temperatur på +67 grader C.
Frysning: Frysning är en osäker metod för att oskadliggöra trikiner eftersom olika arter är olika känsliga för låga temperaturer. Känsligheten beror också på vilket värddjur trikinlarverna befinner sig i. Exempelvis, frysning vid -18 grader C i fyra veckor oskadliggör trikinlarver i kött från tamsvin men inte alltid i kött från vildsvin och inte alls i hästkött

Varför ska kött som ska säljas för konsumtion trikinundersökas?

Sjukdomen som uppstår vid trikininfektion heter trikinos (även kallat trichinellos). Trikinos är en så kallad zoonos vilket innebär att sjukdomen kan smitta mellan djur och människa.
En vanlig smittkälla för människor är t.ex. kallrökt korv och andra otillräckligt upphettade charkuterivaror.

Symtom hos människor är direkt kopplad till antalet larver en person fått i sig – infektion med ett fåtal larver ger oftast inga symtom medan en kraftigare infektion kan ge symtom som muskelsmärta, långvarig feber med mera. Ibland har trikinos dödlig utgång hos människa. Mer ingående sjukdomsinformation om mänsklig trikinos hittar du hos Smittskyddsinstitutet.

Vilka regler gäller för trikinundersökningar i Sverige?

Om du ska bjuda någon utanför ditt hushåll måste du enligt lag göra trikintest. Om köttet ska säljas måste det passera en vilthanteringsanläggning som även skickar iväg prover för trikinanalys. Trikinkontroll ska enligt lag utföras på kött från tamsvin, vildsvin, häst, björn m.fl. som ska säljas för konsumtion. Även kött från bäver ska kontrolleras. Tack vare trikinkontrollen är det cirka 50 år sedan det senaste utbrottet av trikinos i Sverige.

Officiell trikinkontroll får endast utföras av ackrediterat (godkänt) laboratorium eller laboratorium godkänt av Livsmedelsverket. SVA, som är nationellt referenslaboratorium för trikinundersökningar organiserar en årlig kontroll av de laboratorier som har tillstånd att utföra trikinundersökningar. Vidilab är ett ackrediterat laboratorium med rätt att utföra trikinanalyser.

Utöver dessa godkända laboratorier finns det enskilda laboratorier och veterinärer som utför trikinundersökningar, men dessa analyser berättigar inte tillstånd att sälja eller ge bort köttet.

Sammanfattning av metoden:

Den vanligaste metoden som används vid trikinundersökning är Digestionsmetoden (Magnetomrörarmetoden).

• Muskelvävnaden runt trikinlarverna löses upp med hjälp av enzymer i en glasbägare.

• De larver som frigörs i lösningen faller till botten av kärlet och förekomsten av larver konstateras genom undersökning i stereomikroskop.
Observera att den enda godkända metoden är den så kallade magnetomrörarmetoden. Den metod som kallas kompressionsmetoden är inte längre tillåten då den inte säkert kan upptäcka en ny trikinart som påvisats i Sverge.

Källa: SVA (www.sva.se)