Allmänna frågor

Här kan du läsa några av de vanligaste frågorna som kommer till oss på labbet. Hittar du inte vad du letar efter? Du kan alltid maila info@vidilab.se för att få råd.


Det mest effektiva och smidigaste är att använda någon av våra kollamasken-produkter som inköps på t ex Apoteket eller Granngården eller i vår webshop kollamasken.jetshop.se.
Om ingen produkt passar, gå in på vår hemsida under Fakta och följesedlar för information och aktuella följesedlar.

Måndag, tisdag eller onsdag är bäst eftersom provet då garanterat inte blir liggande för många dagar på posten. Söndag går också bra under förutsättning att brevlådan töms på söndagar.

Gödselstaden anses inte utgöra någon smittrisk när det gäller parasiter, men det är ju ändå olämpligt om lakvatten rinner direkt ut på intilliggande bete.

Häst


Bandmasken finns relativt frekvent. Det är sällsynt att vuxna, för övrigt friska hästar får problem av sin bandmaskinfektion. Vår laboratoriechef, Bitte Ljungström, genomförde en av världens största undersökningar på hästar 1992-93 i Linköping. Det visade sig att bandmasken fanns hos 65 % av hästarna. Bitte ringde upp samtliga hästägare och trodde att hon skulle få höra förskräckliga historier om hästar som inte mådde bra, utan avlivats pga bandmaskproblem. Men inte en enda häst hade avlivats av det skälet och heller inte uppvisat några som helst symtom oavsett hurr många maskar som hittats. Av det kan man sluta sig till att bandmaskar finns, men ställer normalt inte till med några större problem. Detta gäller generellt. I enskilda fall är det mycket möjligt att en massiv bandmaskinfektion skulle kunna leda till symtom som raggig päls, svår att få i hull, återkommande kolik mm fram för allt på väldigt unga hästar.

Anledningen till att vi försöker tona ned betydelsen av bandmask, utan att för den sakens skull förringa den, är att vissa veterinärer bedriver ett korståg mot bandmasken. De tar blodprov och visar det på någon förekomst av bandmask förskriver de avmaskningsmedel till hela stallet. Den absolut senaste forskningsrapporten om detta är skriven i Danmark och visar på att man hittills överdiagnosticerat, dvs man har sagt att redan ett mycket lågt värde (OD 0,2) skulle visa på en förekomst så stor att behandling är nödvändig. Rapporten visar att värden runt OD 0,8 är en mer rimlig nivå för behandling. Samma studie har även visat att med den förfinade träckprovsmetoden för påvisande av bandmask som bla Vidilab använder, så hittar vi ägg när det finns så många bandmaskar att de skulle kunna ställa till problem. Att avmaska ett helt stall för att någon individ vid något tillfälle haft en (troligen) mindre infektion av bandmask är inte något som de ledande parasitologerna rekommenderar. Ett annat forskarteam från Kanada har konstaterat att det inte finns något samband mellan bandmaskförekomst och kolik. Vidilab delfinansierar ett projekt som ska ge ytterligare svar på frågor om sambandet mellan bandmaskförekomst och kolik.

Med detta vill vi säga att bandmaskinfektioner i låg nivå är i sig inget hot mot hästen, detta på generell nivå. På individnivå kan det vara ett problem om det blir en massiv infektion och om vi får in ett träckprov på labbet så hittar vi i dessa fall ägg och kan hjälpa till med avmaskningstips.


Den bästa tidpunkten för rutinkoll av din häst är några veckor före planerat betessläpp. Då hinner du få svar och bestämma om du behöver avmaska och i så fall vilket preparat du bör använda INNAN du släpper på bete. Det viktigaste att undersöka förekomst av är de maskar som bekämpas med dagens avmaskningsstrategier, dvs Strongylus/Cyathostominae (stora och lilla blodmasken) samt Parascaris equorum främst på yngre hästar. Koden för detta ”standardprov” är 501. Även ägg från Strongyloides westeri(fölmask) och Oxyuris equi (springmask) kan påvisas i analysen. För säkrare diagnostik av springmask krävs oftast ett sk tejpprov vilket utförs utan extra kostnad om provet medsänds en kollamaskenlåda.

Ägg från Anoplocephala perfoliata (bandmask) kan framför allt vid riklig förekomst påvisas men för säkrare bandmaskdiagnostik krävs specialundersökning (kod 504).


Generellt kan man ju sedan säga att du kan välja att kontrollera hur mycket mask din häst har före varje planerad avmaskning för att avgöra om den behövs eller inte. Är det en vuxen häst som går i mindre grupp med andra vuxna hästar på bra beten och är undersökt några gånger brukar det räcka med denna årlig vårkoll. Unga hästar dvs upp till tre år är mer mottagliga föra parasiter och vid ca 2-3 mån, 4-5 mån samt första vintern (jan-feb) brukar man kontrollera hur mycket spolmask de har eller avmaska dem. De är också mer mottagliga för blodmaskar på betet.

Det är olika beroende på vilket avmaskningsmedel du använt. Efter avmaskning med pyrantel (Banminth eler Fyrantel) 4 veckor, ivermectin (IVOMEC, Noromectin, Bimectin, Eraquelle) 8 veckor och moxidectin (Cydectin) 12 veckor. Vänta gärna ytterligare några veckor innan du tar prov så att säkert hästen hunnit ta upp eventuell ny smitta.

Om din häst inte har mask, men går tillsamman på bete med hästar som har mask kommer de andra hästarna att sprida mask till betet så att din häst snart också blir smittad. Man bör alltså behandla hela gruppen lika, men man kan förstås kolla hela gruppen och sedan avmaska bara de som behöver avmaskas.

Det finns tyvärr ingen metod för att fastställa förekomst av nackbandmask. Vissa hästar reagerar med hudreaktioner som kan klassas som sommareksem. Könsmogna honor bildar cystor i nackbandsligamentet, företrädesvis strax framför tornutskotten i manken. När dessa dör kan både masken och cystan förkalkas, denna förkalkning misstänks kunna orsaka klåda. Maskarna kan också utvecklas i senor och ligament framförallt runt hästens framknän, vilket kan resultera i förtjockade senskidor och gallor.

Hästar kan smittas av spolmask i boxen, men inte av blodmaskarna som behöver utvecklas på betet innan de blir smittsamma larver. Springmaskägg kan också smitta i boxen eftersom honan “vispar ut” äggen genom ändtarmsöppningen där de blir liggande i håret/huden och kan ge upphov till klåda. När hästen kliar svansen mot boxväggar, stolpar mm faller äggen ner och hästen kan sedan få i sig de smittfarliga äggen via fodret. Hö och ensilage innehåller generellt inte parasiter.

Exakta gränser för när parasiterna börjar bli problem varierar från art till art och är svårt att ange. Det är ju dessutom förhållandena nere i betet där parasiterna lever som gäller. Den tid marken är frusen torde ju inte vara något problem, men då pratar vi ju inte heller om något egentligt bete. När det gäller sankmarker och parasiter tänker men framförallt på risk för infektion med Stora leverflundran (Fasciola hepatica), och det är främst nöt och får som drabbas av denna parasit. Stora leverflundran behöver en dygnsmedeltemperatur över fem grader för att kunna utvecklas. Du skriver att markerna är delvis vattensjuka och en bra kompromiss bör ju vara att stänsgla från de sanka partierna och bara använda de andra.

Det första svaret du fick visade att din häst hade 200 EPG (ägg per gram träck) från stora OCH/ELLER lilla blodmasken. Man kan inte skilja på äggen, de ser likadana ut på båda sorterna och därför är man tvungen att odla fram larverna för att kunna artbestämma. När odlingen avlästes visade det sig att det bara fanns larver från lilla blodmasken vilken inte alls är så allvarlig som stora. Därför blir odlingssvaret: Ingen förekomst av larver från stora blodmasken. Larverna som finns är således från lilla blodmasken vilket är alldeles normalt och inget att oroa sig för. Ring gärna vår veterinär om du vill ha mer rådgivning.

Styngflugan är inte hästens egen parasit och kan inte ses i träckprov. Larverna utvecklas i hästen under vintern och kommer till våren ut för att bli till flugor. Om man ser gul-vita prickar (ägg) på ben/bål kan man för att undvika att dessa blir till larver som hästen sedan tuggar i sig, skrapa bort dom. Styngflugelarverna gör sällan någon skada i hästen och det finns ingen anledning till oro även om man inte gjort någon höstavmaskning. En särskild avmaskning som förr gjordes sent på hösten, den s.k. novemberavmaskningen, finns inte längre någon anledning att göra eftersom de medel som finns i dag tar larverna i ett tidigare stadie, och alltså räcker det med den avmaskning som man ev. gjort i slutet av sommaren.

Nej, fölmask (Strongyloides westerii) anses inte ställa till med några stora problem hos unga föl så den rådgivningen gäller inte längre. Den diarré som fölen ofta drabbas av vid ca 9 dagars ålder är mer troligt orsakad av hormoner stoet utsöndrar i samband med den första brunsten.

Smådjur


Ja, du kan använda den till nästan alla slags små sällskapsdjur t ex fåglar, reptiler, sköldpaddor mm. Du kan köpa kollamasken-smådjur bl a på Apoteket eller Granngården alternativt på kollamasken.jetshop.se i vår webshop.

Du kan köpa kollamasken-smådjur bl a på Apoteket eller Granngården alternativt på kollamasken.jetshop.se i vår webshop. Den använder du för att på ett enkelt sätt skicka in ditt prov för parasitundersökning.

Vi skriver i vår broschyr som medföljer kollamaskenlådan att “uppfödare bör följa rekommenderade avmaskningprogram och ta träckprov vid behov”. Det beror på att de flesta kattungar föds med spolmask eftersom honan har larvstadier vilande i sin muskulatur som vaknar upp när hon får ungar. Detta är ju förstås förutsatt att mamman under sin livstid blivit utsatt för spolmasksmitta. Vet man med sig att honan är ren och att man inte har något högt smittryck är det ju inte troligt att kattungarna får spolmask. Det man kan göra om man vill kolla kattungekullar är ju att man då kan ta ett samlingsprov dvs samla en liten mängd träck från varje kattunge i behållaren. Då får man en tillräckligt god bild av om man har spolmask i gruppen. Vår veterinär anser att lämpliga tidpunkter kan vara vid 4 och 8 veckors ålder. Är de rena då finns inget spolmaskproblem i gruppen.

Vissa hundar, framför allt Collie, Border collie, Bearded collie och Sheltie är känsliga för den typ av ämne som finns i Equimax, Cydectin och Ivomec. När du avmaskar hästen kommer en del av ämnet ut med hästens avföring de första dygnen, men det giftiga ämnet bryts ner vid kontakt med dagsljus (UV-ljus). Se alltså till att hunden inte äter stora mängder hästavföring de närmsta dagarna efter att hästen avmaskats med nämnda preparat.

Vilt


Gå in under Vilt och ladda ner en följesedel med instruktion alternativt gå in på kollamasken.jetshop.se och beställa kollamasken-trikin i vår webshop.

Lantbrukets djur


Ja, det bästa är att ta prov från 6 djur i varsin påse så gör vi två samlingsprov på labbet. Ange kod 205 för lungmaskundersökning och 202 om du även vill ha provet undersökt avseende mag/tarmnematoder och koccidier. För följesedel se ”Fakta och följesedlar/Lantbrukets djur”.

Det smidigaste för er är att använda kollamasken för får och get. Den finns att köpa i vår webshop kollamasken.jetshop.se och innehåller även instruktion om provtagningen.